En av dom bättre dagarna.
Känns helt galet. Sjukt. Jag har tagit studenten, JAG. Helt otroligt att jag klarade det efter alla motgångar och problem. Fy fan vad jag är stolt över mig själv. Jag klarade av skolan. Känns så jäkla skönt att det är över. Och känns ännu bättre att kunna säga "in your face!" till dem som inte trott på mig, och väntat på att jag ska misslyckas med skolan. Inte världens bästa bild kanske, firade lite för mycket innan utspringet, hihi. Men gud vad kul jag hade det! Och är så otroligt tacksam för alla som kom för att fira min dag. 5 juni 2012 är en dag jag alltid kommer att minnas.
I'll do anything for you.
Imorgon är det två veckor sen du försvann, men det känns som en evighet.. Du anar inte hur mycket alla saknar dig. Din bror, dina vänner, din pappa, framför allt jag. Jag vill verkligen inte förstå, jag vill inte inse. Jag vill inte inse att du aldrig kommer tillbaka till mig, för det känns som att du vilken sekund som helst kommer kliva innanför dörren igen. Sitter fortfarande och väntar på dina sms, ditt tjat, dina korkade frågor, och ditt "godmorgon hjärtat." men det kommer inte bli så mer.
Varför gjorde du såhär mot oss, mot dig själv? Du hade hela ditt liv framför dig, och du valde att inte fortsätta.. Varför? Det enda jag frågar mig själv hela tiden är varför? Du lämnade ett sånt stort jävla tomrum efter dig. Du tog en del av alla oss med dig, vi behöver dig, förstod du inte det? Du spred glädje överallt.. Och nu är du borta. Saknad och älskad av alla..
Är du bara ett minne för mig nu?
Varför gjorde du såhär mot oss, mot dig själv? Du hade hela ditt liv framför dig, och du valde att inte fortsätta.. Varför? Det enda jag frågar mig själv hela tiden är varför? Du lämnade ett sånt stort jävla tomrum efter dig. Du tog en del av alla oss med dig, vi behöver dig, förstod du inte det? Du spred glädje överallt.. Och nu är du borta. Saknad och älskad av alla..
Är du bara ett minne för mig nu?
Vila i frid min ängel.
