Drog in till Norrtälje med Tobbe och Orrpon för att hälsa på Sonny, slutade med kaos. Fullt med fjortisar överallt, och ett ex. Som gett mig så sjukt mycket falska förhoppningar om något. Som har kontrollerat vartenda steg jag tagit efter att det tog slut. Som har ljugit mig rätt upp i ansiktet. Han har sagt till mig att han inte vill ha ett förhållande nu, att han behöver vara själv, men vill vara min vän för att jag va tydligen så jävla speciell. Jag har sagt till honom att så länge han inte träffar ny och håller på med andra, så kommer jag kunna vara hans vän, även om det är skitjobbigt för mig. Han sa att han inte skulle hålla på med andra, att han inte var ute efter sånt. Jag trodde honom, litade på honom fullt ut.

Idag i Norrtälje, höll han på med en annan tjej framför ögonen på mig. Och blev förbannad på mig för att jag bad han dra åt helvete. Gjorde jag fel? Skulle inte tro det... Fick även höra att den där tjejen följt med honom hem ett par gånger, men det skulle hållas hemligt ville han enligt hans vänner. I don't give a fuck, du har gjort bort dig, som inåt helvete. Hur kan man bli svartsjuk på någon som suttit hemma och gråtit över en jävla fitta som lever livet och knullar runt med äckliga jävla småtjejer? Jag har inte gjort någonting, inte ett jävla skit. Kom inte och bli lack på mig när det är du som leker med mina känslor, som kastar allt det vi haft åt helvete.

Senast för någon dag sedan läste du här, och skrev till mig att tårarna var på väg när du såg vad jag skrivit om dig, att det var så fint osv. Up yours din jävla player. Du är precis som alla andra.

Du är nog den vidrigaste människan världen någonsin skådat. Jag kan ärligt talat säga från hjärtat att jag ångrar att jag gav dig ett år av mig. Jag är så jävla mycket bättre än vad du är och någonsin kommer bli. Du är inte värd ett piss, och det vet du. Har inte ens fått ett jävla förlåt, inte en jävla ursäkt för någonting. Det är som det är, kan inte vara lätt när det jämt och ständigt är kaos i skallen på en, som på dig. Jag hoppas och ber om att ditt liv går åt helvete efter det du gjort mot mig. Du har krossat mig totalt, du har jävlats med mig. En vacker jävla dag kommer du få 1000 gånger tillbaka.

Och jag som kämpade för dig, för att du var en sån jävla "fin" kille. Men vem i helvete är du? Vem har du blivit? Vem fan tror du att du är? Hur kunde du låta mig springa efter dig som en jävla vante när du hittat ny? Blir så jävla äcklad av tanken på vad ni två gjort med varandra. Vidrigt. Spyr på såna som dig. Du hör inte ens av dig längre, borde fan ha fattat. Men litade på dig när jag frågade, och du lät mig tro dig. Kommer aldrig mer plinga i telefonen där de står att du skrivit något, aldrig mer. Inte efter den här jävla kvällen. Inte efter dina lögner. Kommer aldrig få en ursäkt, ingenting. Kommer aldrig mer kunna se dig i ögonen, vill inte ens se på dig. Hoppas du skäms över ditt omogna jävla beteende. Hoppas du skäms nu när sanningen kommit fram. Du finns inte längre, dra långt åt helvete bort och såra för fan inte någon igen så som du sårat mig.

I’m so fucking done with you.

Du och jag, vi ville dela livet. Fanns ingen oro eller tvekan, vad kunde gå snett? Men idag tar vi varann för givet och har förlorat allt det där som var så rätt. Men vad är det då som gör att jag är kvar, fast jag har sagt jag ska gå? Kan det va kärlek? Kan det va så att jag nog älskar dig ändå?

Jag kommer ihåg första gången jag såg dig, så jävla väl. Finaste människan jag någonsin sett. Höll på att smälla av när jag hoppade in i din bil och du vände dig om, tog mig i hand och presenterade dig som Andreas. Den rösten, dina ögon, din varma hand, fjärilarna i min mage. Så himla härlig kombination. Småpratade lite med dig den kvällen, tyckte du var jättegullig som satt och pratade med mig när jag var onykter och konstig då du inte druckit en droppe.

Kvällen slutade i kaos, vi åkte därifrån, och du körde hem mig och dom andra som var med. Hade jordens värsta ångest dagen efter när jag tänkte på vad som hänt kvällen innan, trodde du hatade mig. Ville få tag i dig på ånågot sätt så jag kunde be om ursäkt för det folk gjorde mot dig. Skämdes så otroligt mycket. Senare under den kvällen ringde en gammal kompis och frågade om hon fick ge mitt nummer till dig. Blev helt till mig, men vågade inte visa det. Du smsade mig, och jag ville vara lite svår så väntade två sekunder längre än vanligtvis med att svara på det...

Vi smsade lite med varann under de kommande dagarna och bestämde sedan att vi skulle ses igen. Du kom till min skola en fredag och hämtade mig och Saga eftersom vi bjöd med dig på fest hem till en vän i Norrtälje. Var så grymt nervös att jag inte visste vad jag skulle ta vägen. Men ditt lugn fick mig att slappna av när vi sågs igen. Kände mig bekväm, men ändå lite blyg. Du är ju så himla söt, vem skulle inte vara blyg i en söt killes sällskap? Vi var i Norrtälje en stund, sen frågade du och Mackan om jag ville åka med och träffa eran kompis, klart jag ville det. Ville ju vara med dig. Speciellt efter att jag suttit i ditt knä och du vilat dina händer mot mina lår, blev helt varm av dig.

Den kvällen fick jag följa med dig hem, den kvällen kysstes vi för första gången. Det var första natten vi sov med varandra. Det kändes så mysigt, pirrigt, underbart. Den känslan har jag haft i magen ända sen det skedde, mina känslor blir bara starkare och starkare för dig. Du är världens finaste människa, du är så otroligt underbar. Jag kan knappt beskriva dig med ord Andreas. Dom känslorna du ger mig är obeskrivliga. Jag har aldrig känt såhär för någon kille förut, du har lärt mig vad kärlek är. Och du har fått mig att må så fruktansvärt bra, och jag är så oförskämt tacksam över att jag fick chansen att lära känna dig.

Du är det bästa som hänt mig, du är mitt hjärta och mina lungor. Jobbigt att du inte är min på det sättet längre, saknar oss så himla mycket. Skulle göra allt för dig, dö för dig. Det finns ingen som du. Jag vill att du ska vilja ha mitt liv, i ditt liv igen.. Du kommer alltid att vara min skruttis och jag kommer aldrig sluta älska dig.

Allt du gjort för mig. Alla söta saker du hittat på för att överraska... Kommer så väl ihåg när du sovit hos mig en helg. Du åkte på söndagen efter en lång gosig kram som vanligt och miljarder pussar såklart. Fick ett sms där du skrev att jag skulle kolla under mitt täcke när du åkt, vad hittade jag där? En ask med chokladhjärtan, så underbart söt! Blev helt rörd. Inte många som blir glada för en ask choklad, men den var från dig. Det var du.

Eller som för bara någon månad sedan när vi bodde ihop. Skulle ut ur badrummet efter att jag duschat. När jag öppnar badrumsdörren så ser jag dig hålla på med något och du gömmer någonting bakom ryggen. Frågar vad du håller på med, men du svarar ingenting, försöker dra ur dig vad du håller på med och blir irriterad. Då ser du lite sorgsen ut och örklarar att du bara tänkte tända ljusen i huset för att göra det mysigt för oss två innan vi ska sova. Du hade alltså gömt en tändare bakom ryggen och jag blev grinig för det. Låste in mig på toan igen, och höll på att börja gråta, jag har verkligen varit hemsk mot dig ibland, så jag förstår att det här hände.

Du har bara varit go' och gullig mot mig, medan jag varit som en häxa tillbaka. Önskar jag kunde vrida tillbaka tiden och göra om allting, om och om igen om så krävs. För jag vill vara med dig. Jag vill lösa allting som inte funkar. Jag vill göra dig glad, jag vill göra dig lycklig. Jag vill vara din anledning till lycka. Och jag ville verkligen att idag, den 8 november, skulle vara våran 9 månaders dag och inte bara ett minne.... Jag hatar att du glider ifrån mig, längre och längre bort. Och av någon anledning står jag envist kvar, som att du skulle komma tillbaka till mig. Som om du skulle bli min igen....

 Du betyder allt....